ARTIFICIELL OPTISK STRÅLNING

Artificiell optisk strålning är optisk strålning som är framställd på konstgjord väg, till skillnad från naturligt förekommande optisk strålning.

För att börja med begreppet optisk strålning: det är ljus. Synligt ljus, ultraviolett ljus, och infrarött ljus. Fast egentligen är ljus bara det vi kan uppfatta med ögat. Alltså använder vi ordet strålning, i det här fallet optisk strålning, för det vi inte uppfattar med ögat. För att rätta till vad som stod nyss: ultraviolett strålning, synligt ljus, och infraröd strålning. Så ska det heta.

Det är också viktigt att skilja på effekterna av optisk strålning från effekterna av mikrovågsstrålning eller joniserande strålning. Joniserande strålning är den vi till vardags ofta kallar ”radioaktiv”. Radioaktiv strålning är ju lite läskig och kan ge cancer flera år senare och så. Optisk strålning ger i första hand värme på kroppen, eller i ögat. För mycket värme, så får vi brännskador. Har vi inte fått brännskador är det som inget hade hänt när det svalnat igen. Ultraviolett strålning är ju lite annorlunda. Dels värmer den, men den ger även fotokemiska effekter, som lite grann liknar radioaktiva skador. Den vanligaste är solbränna. Även svetsblänk och snöblindhet kommer från de ultravioletta våglängderna.

Den ultravioletta strålningen, och den långa infraröda strålningen kan inte komma in i ögat – ögat är ogenomskinligt för dessa våglängder. Det synliga ljuset och den nära infraröda strålningen – den som är precis så röd att den inte syns – kommer in i ögat och energin hamnar på den känsliga näthinnan.

Så till konstgjort jämfört med naturligt ljus. Det naturliga ljuset kommer från solen. Och lite från andra solar, dvs stjärnorna, men det är ju inga mänger. Allt annat ljus räknas som konstgjort.

Om vi ska göra en riskanalys för optisk strålning, börjar vi med att leta efter ljuskällor som är starka nog att ge uppvärmning av kroppen, eller ögat, eller ljuskällor med mycket ultraviolett strålning. Det finns en del strålkastare som ger ultraviolett ljus, men det sitter ofta filterglas framför dem. Det är viktigt att veta om ett strålkastarglas skadas, om detta också är ett UV-filter- annars kan man få en riktigt snabb solbränna..

Många optiska strålkällor är harmlösa, eller triviala, och dem kan man bortse från vid riskanalysen, tex vanliga lampor och lysrör, lysdioder på instrumentpaneler, osv. Bra hjälp för att bedöma optiska strålkällor finns i skriften ”EU guide om optisk strålning”

Går vi ut i verkstadsindustrin finns det två källor till riskabla nivåer av artificiell optisk strålning, bågsvetsutrustning och lasrar. Lasrar finns ju lite varstans, så de är ofta den vanligaste orsaken till att man behöver göra riskanalys med avseende på artificiell optisk strålning.